I dag presenterar Vellingemoderaternas krisgrupp sin egen analys av varför de tappade så stor andel av väljarna i valet. Det blir spännande att se vad de kommer fram till. Själv tror jag att en stor del av förklaringen ligger i att det strax före valet avslöjades hur korrupt Göran Holm och resten av kommunledningen verkligen är. Det gick inte en dag utan att nya oegentligheter kom i dagen. Och det har ju inte slutat än. Dagarna går, men det verkar inte finnas någon ände på allt fuffens som går att hitta för den som gräver lite i kommunen; pensioner, reseersättningar, badhytter, semesterersättningar och allt vad det är. Oinskränkt makt är aldrig nyttigt… Sedan valet har nu både Holm och Roth fått lämna kommunhuset, men att det skulle räcka för att återigen få Vellinges väljarkår att omfamna moderaterna tror i alla fall inte jag.
I dagens Sydnytt sägs det att Ljungman sedan valet haft en "ödmjuk framtoning". Jag vet inte om jag håller med. Det var inte länge sedan Ljungman talade om för Expressen att han och hans kollegor förvisso har skyhöga arvoden jämfört med andra politiker, men att de minsann är värda det. "Jag vet att jag har en hög lön. Men jag är värd den. Min företrädare hade också en hög lön." sa han bland annat. Ödmjukhet? Knappast. Lars-Ingvar Ljungman har en lång väg att gå innan han kan kallas ödmjuk. Sedan den dagen har vi ju dessutom fått lära oss hur det går till med Ljungmans ständigt ökande lön; varje år höjer Ljungman lönen för förvaltningschefen Garnå (hon med badhytten) och då höjs samtidigt hans egen lön eftersom Vellinges egna regler säger att kommunalrådets arvode ska följa lönen för den chefstjänsteman som tjänar mest.
Att moderaterna hade suttit ensamma på toppen alldeles för länge blev väldigt uppenbart när det visade sig att de inte längre kunde skilja på kommunens pengar och sina egna.
Men jag tror inte att avslöjandena om fusk och snikenhet hos moderattopparna var det enda som avgjorde. Jag tror att flyktingfrågan var central, och det är ett problem som Vellingemoderaterna kommer att ha svårt att förhålla sig till. I samband med att Malmö kommun för snart ett år sedan inrättade ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn i Hököpinge blev moderaternas flyktingmotstånd så uppenbart att det inte längre gick att blunda för.
Göran Holms tidigare konstiga undanflykter om brist på bostäder, för låg ersättning från staten och allt vad det var föll totalt när både Lars-Ingvar Ljungman och Carina Larsson visade sig framför tv-kamerorna och på olika sätt talade om att "vi vill inte ha dem här". Det som många hade vetat, men inte talat högt om blev plötsligt uppenbart – moderatledningen i Vellinge gillar inte flyktingar. Punkt slut. Det var vad det handlade om. Det handlade inte om vare sig bostäder eller ersättningar, utan det handlade om att inte tycka om. Att inte tycka om människor som kom någon annanstans ifrån. Varför SD aldrig fått fäste här i kommunen gick inte heller att blunda för längre. De hade inte haft något att hämta eftersom deras politik redan fördes av ett påstått civiliserat och demokratiskt parti. Vilken flyktingfientlig människa väljer att rösta på ett extremparti med rasiststämpel när det går att få samma effekt genom att rösta på ett parti som av alla och envar betraktas som civiliserat? Knappast någon. Därmed inte sagt att främlingsfientligheten egentligen är starkare i Vellinge än någon annanstans. Absolut inte. Det visar valresultatet tydligt. Långt fler av dem som lämnade moderaterna gick till Fp och Nya Listan, partier som inte bara vill ta emot ensamkommande flyktingbarn utan som vill att Vellinge ska vare en del av den svenska flyktingmottagningen fullt ut.
Fler väljare lämnade alltså moderaterna för deras ovilja att ta emot flyktingar än det var som lämnade för att de "gav efter" och till slut tog emot ett litet antal ensamkommande flyktingbarn. Och det är just där problemet för moderaterna ligger i dag. Ska de förvandla sig till vanliga "nya moderater" och bli en del av svensk flyktingmottagning och på så sätt kunna vinna tillbaka väljare som försvann til Fp eller Nya Listan? Eller ska de i strid med sitt eget partis linje på nationell nivå försöka hålla fast vid sin flyktingfientlighet (vi ska inte glömma att avtalet om ett litet antal barn snart löper ut, och att det är oklart vad som händer sedan), och på så sätt försöka vinna tillbaka väljarna som gick till Sverigedemokraterna? Eller ska de fortsätta på den inslagna vägen – lite flyktingbarn som mest placeras i en grannkommun – i ett försök att blidka alla?
Det första alternativet blir svårt att genomföra med trovärdighet, och innebär dessutom risken att SD växer sig ännu starkare i kommunen. Dessutom är det svårt för Ljungman och Larsson att med speciellt stor trovärdighet ändra sig. De flesta av oss minns säkert hur hårdnackat de kämpade emot att ett antal flyktingbarn ens tillfälligt skulle få vistas här i kommunen. Dessutom kan man väl anta att det finns fler än de i den absoluta partitoppen som ogillar flyktingar. Dessa vill knappast att den gamla partilinjen överges helt.
Det andra alternativet är lika illa det. Försöker moderaterna vinna tillbaka de som flytt till SD kommer de att tappa ännu fler väljare till de flyktingvänliga partierna i nästa val. Och dessutom riskerar de att bli uppläxade av partikamrater utrifrån. Det vill de nog inte heller. Speciellt inte Lars-Ingvar Ljungman och Carina Larsson som båda har politiska ambitioner som sträcker sig utanför kommungränsen.
Det sista alternativet, att fortsätta på någon sorts velig mittenväg är inte heller speciellt lyckat. De som stannade kvar för att moderaterna trots allt tecknade ett avtal med migrationsverket, kommer att fly till Fp eller Nya Listan i nästa val när de ser hur lite det blev av det hela. De som ändå röstade på M, i hopp om att eftergifterna när det gällde flyktingar bara var något tillfälligt orsakat av yttre press, kommer att bli besvikna och vända sig till SD i nästa val. Förlust åt båda hållen alltså.
Flyktingfrågan är något som Vellingemoderaterna kommer att fortsätta förlora på hur de än gör. Redan i valrörelsen gjorde de sitt yttersta för att undvika frågan. Lite ironiskt är det allt; att den fråga som så länge varit synonym med Görans Holm nu är den som hur de än gör bara kan leda till nya bakslag för Vellingemoderaterna.
För övrigt kan Göran Holm nu i samband med att han avgår meddela att skatten i Vellinge kommer att höjas!
[SVT]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar